Ny utställning om GFV på Kulturhuset Kåken

Årets andra utställning om GFV öppnar snart. Lördagen den 24 oktober slår Kulturhuset Kåken upp dörrarna för den nya utställningen ”Mer än en dansförening”.

I april hade GFV en liknande utställning i Kyrkbytorgets bibliotek. Den var mindre och inte så omfattande som den som nu sätts upp på Kåken, gamla Härlanda fängelse.

– Vi har byggt på den förra utställningen och utnyttjat erfarenheterna av den, säger Kenneth M Linton som basat över planeringen för båda utställningarna. Han bygger utställningen tillsammans med Arne Roslund.

– Kåken har större lokaler och det gör att vi kan utöka materialet och göra en luftigare presentation, tillägger han

Vernissage
Utställningen inleds med en vernissage lördagen 24 oktober. Den börjar kl. 14.00 och pågår i två timmar. Invigning med bandklippning, dansuppvisning, föredrag och bildspel är planerade aktiviteter. Kanske det rent av blir ballonger till barnen också – vi får se.

På kvällen efter vernissagen har GFV Höstlekstuga. Det blir en dag med mycket dans för somliga deltagare.

Bohusdräkten – strider mot tidsandan?

Bohusdräkt. Fotograferad ca 1955.

Arbetet med boken Detta är en dansförening upphör aldrig. Och det är kul och fascinerande. Ständigt dyker det upp ny information av alla möjliga slag.

Härom dagen snubblade jag över en bok som heter BOHUSLÄNS HISTORIA av Wilhelm Berg. Den kom ut 1915 i Göteborg och handlar inte alls om folkdans eller folkdräkter, men på sidan 479 finns ett härligt stycke. Författaren skriver

I äldre tider förekommo här såsom annorstädes särskilda nationaldräkter. Troligen fanns ingen gemensam sådan, utan varje större eller mindre trakt bar sin, som genom vissa egendomligheter i ett och annat skilde sig från de övriga. Man har på senaste tiden sökt uppkonstruera en sådan dräkt, men det torde vara fråga om, huruvida ett dylikt företag skall hava någon framtid, stridande som det är mot hela tidsandan.

Mer om "tidsandan" kan du läsa i boken. Beställ ditt eget ex om du inte redan har ett.

Masterful Book About Norwegian Bunads

The newly released book on bunader from Setesdal by Laila durán.The texts are in both Norwegian and English. Book cover © 2015 Laila Durán.

Laila Durán is a Norwegian-Swedish author and photografer who has devoted several years and no less than six magnificent books to documenting mainly Swedish and Norwegian folk costumes and bunads. In her latest book – Bunader og tradisjoner fra Setesdal (Costumes And Traditions From Setsdal) – she has focused on the Setesdal area in south Norway. The lavishly illustrated book is not only delightful to browse, it displays a extremely knowlgeble insight in the history and culture of the Setesdal bunad.

Winter in Setesdal. © 2015 Laila Durán.

The book’s costumes are copies of original bunads dating back to the 17th and 18th centuries. Some of the photos are shot in old farms with interiors dating back to the late 1500’s. All texts are in Norwegian and English and run parallell on every page. They explain the dresses and the environments in which they are photographed in detail .

Bride from Setesdal. © 2015 Laila Durán.

One example is how Durán uses a farm dating back to the 16th century as background and for exterior and indoor pictures. Here Duran shows a bride with complicated head-dess. This resembles a bride's crown, but is something else. The bride’s dress is multi layered and richly decorated with silver jewelry and extremely long silver necklaces.

A pendant to the bride’s dress is a bride groom’s costume. The original owner was a man by the name of Kjetil Kyrvestad and who lived 1761–1847. The costume is tailored in a fashion that was highly modern i Spain and France in the late 17th century. In the 1950s a reconstruction was made, but it was decided to make the pants in a traditional 18th century model, used in many men’s costumes today. The jacket more closely resebles the original with a 17th century silhouette, according to Durán.Both the bride's and bride groom's costumes are on display in the Setesdal Museum.

Laila Durán ends her beautiful book with a description of an unusual and fascinating documentation dating back to the 1920s. In those years a national project, cleansing Norwegian from centuries of Danish influence, creating the Norwegian Dictionary, was under way. Volunteers all over Norway helped the official Government Committee finding, documenting and suggesting local words and expressions in order to create a new and genuine Norwegian. In Setesdal, a local schoolmistress by the name of Bergit K. Rike (1883–1944) in her spare time went to great lengths sending in suggestions. She supplied the committee with some 50 000(!) individual cards, each suggesting a new word or expression, each with an explanation of how and when these were used.

The doll wears a Stetsdal bunad with 130 lables explaining all details of the dress. © 2015 Laila Durán.

Her interest in the Setesdal local dialect and the Setesdal bunad led her to sewing a doll dressed in an exact replica of the dress.  She attached a small label to every single detail of the bunad, giving its specific name. The bunad alone has 130 such labels, the shirt 25 and one stocking, knitted in minute detail, no less than 22 small labels.

The section about Bergit K. Rike is illustrated with original black and white photos from the decades surrounding 1900. Some of the photos date back as far as 1888. They all show local people, in some cases whole families in their characteristic dresses, even when attending to their every day chores.

Durán’s photos of bunads and apparel use are magnificent! Laila Durán is a highly skilled photografer and author. The actual bunads belong to the fine people of Setesdal who also volunteered as photo models for the book. In addition, careful selection of sites for the shooting gives further depth to her story. Through close collaboration with the Setesdal Museum she has had access to to farm interiors with a history of almost half a millenium.

Every spread offers an enchanting variety of costumes, jewelry and scenery. © 2015 Laila Durán.

 But the photos are not only interiors. Out door pictures offer a lavish splendor of the colorful bunads against the breathtaking Norwegian mountain scenery in both sunny summer and snow-covered winter. Obviously, photography has been enormously time consuming, each picture demanding hours or days of preparation on site, not to mention months of preparatory work like research, production of costumes, finding correct jewelry and – not least – the search for perfect photo venues. But then, the result is enchanting.

Festivety or work, summer or winter – Laila Durán has coversd it all. © 2015 Laila Durán.

All texts are in both Norwegian and English. Although written with great expertise, they are easy to understand and rewarding both to the amateur layman and the expert. For anyone interested in Scandinavian and in particular Norwegian bunads and folklore, this book is a must.

Kenneth M Linton

Laila Durán: Bunader og tradisjoner fra Setersdal
All texts in Norwegian and Engish
Published by Duran Publishing AB, Stockholm, Sweden, 2015
Published in collaboration with the Setersdalmuseet and Norsk Ordbok 2014
Books available at
http://folklorefashion.durantextiles.com/

Mästerlig bok om norska folkdräkter

Laila Durán föddes i Norge och är verksam i Sverige. Hon har ägnat flera år och sex böcker åt att dokumentera och återge folkdräkter och bunader i framför allt Sverige och Norge. Nu har hon presenterat den senaste boken i raden – Bunader og tradisjoner fra Setesdal. Boken är inte bara vacker att bläddra i, den är en djupt kunnig och mycket vacker dokumentation av den lokala dräktkulturen och dräkthistorien i Setesdal i södra Norge.

Vinter i Setesdal med fjällen i fonden. © Lalia Durán.

Dräkterna i boken går tillbaka på förlagor från 1700- och 1800-talet och ännu äldre tradition, en del interiörer visar detaljer från 1500-talet. Texterna löper parallellt på norska och engelska berättar ingående om enskilda dräkter och dräktdetaljer och om miljöerna som de är återgivna i.

Brud från Setesdal. © Lalia Durán.

Till fest i gamla tider var kvinnors huvudbonader ofta mycket komplicerade. Med en bondgård från senare delen av 1500-talet som bakgrund visar Durán en brud med något som påminner om en brudkrona men är en helt annan slags prydnad. Klädnaden är i flera lager och rikt dekorerad med silversmycken och silverhalsband.

En pendang till bruddräkten är en brudgumsdräkt från 1700-talet.  Man vet vem som en gång ägde den – en Kjetil Kyrvestad som levde 1761–1847. Dräkten är sydd på ett sätt som går tillbaka till spanskt och franskt 1600-talsmode. På 1950-talet gjorde man en rekonstruktion av dräkten men valde då att göra en modernare version. Originalet hade plisserade byxor. I den nya versionen sydde man knäbyxor av traditionellt 1700-talssnitt – samma typ som i många norska bunader och svenska folkdräkter. Jackan är det som mest liknar originalet och, berättar Durán, har en 1600-talssilhuett. Både bruddräkten och brudgumsdräkten finns i Setesdalsmuseet.

Slutet av boken ger en ovanlig och värdefull dokumentation av Setesdalsdräkter som går tillbaka till 1920-talet Bergit K. Rike var lärarinna i Setesdal, född och uppvuxen där och väl förtrogen med både språk- och dräktbruk. Arbetet med att skapa Nynorskan, en frigörelse från det långa inflytandet av danska, pågick med hjälp av frivilliga runt om i Norge. Bergit K. Rike (1883–1944) var en av dessa och bidrog med otroliga 50 000 anteckningskort med lokala ord och uttryck med förklaringar.

Dockan med Setesdalsbunaden har 130 små lappar med beskrivningar på olika dräktdetaljer. © Laila Durán.

Hennes intresse för Setesdalbunaden var stort. Hon nöjde sig inte med enbart den verbala beskrivningen utan sydde en docka med alla dräktdetaljer minutiöst återgivna. På dockans dräkt fäste hon små lappar på varje enskild liten detalj så att man ännu idag kan se de lokala namnen på dräktdelarna. Bara på själva bunaden sitter 130 olika små lappar, på skjortan 25 och på den stickade strumpan 22 lappar som namnger inte bara dräktdetaljernas namn utan också vad olika sömmar och stickningstekniker kallas.

Avsnittet med historien om Bergit K. Rike och hennes bidrag till nynorskan illustreras också av en en rad svartvita originalbilder av bönder från tiden omkring sekelskiftet 1900, det äldsta är från 1888. På de äldre fotona är människorna genomgående klädda i bunader och dräkter även om de förefaller posera under pågående arbete.

Duráns fotografier av dräkter och dräktbruk är magnifika. Durán är en skicklig fotograf. Hon har  ägnat lång tid åt att finna de exakt rätta platserna att fotografera på. Det senare gjordes i samarbete med Setesdalmuseet som gett henne möjlighet att fotografera i fantastiska gamla gårdsmiljöer.

Varje uppslag i boken bjuder på en generös dräktprakt. © Lalia Durán.

Men bilderna är inte bara interiörer. Exteriörbilderna bjuder generöst på dräktprakten med det fantastiska norska fjällandskapet som bakgrund, genom både solig sommar och snöig vinter. I Duráns bilder har lång rad modeller medverkat. Folket i Setesdal har själva sytt sina dräkter och det är de som äger bunaderna som är modeller. Fotograferingarna har varit ytterligt tidskrävande men så har den också givit ett hänförande resultat.

Dräkterna avbildas både i fest och i arbete. © Lalia Durán.

Läsaren tar del av dräktbruk till vardags och fest, under sommar och vinter, för barn och vuxna. Fotona ackompanjeras av text som understryker och förklarar på ett kunnigt och lättillgängligt sätt. Hela tiden med en lätthet som bara en djup kunskap och stor förtrogenhet med ämnet kan ge.

För en svensk läsare är norskan inte något problem, eventuella frågetecken rätas lätt ut med hjälp av den engelska texten i spalten bredvid.


Laila Durán: Bunader og tradisjoner fra Setersdal
Duran Publishing AB
Utgiven i samarbete med Setersdalmuseet och Norsk Ordbok 2014
Boken kan beställas från Duran Publishing

Valborgslekstuga i GFV

 Så var det dags igen. Mariana (hon som har namnsdag den 30 april) avfirades på traditionsenligt sätt i GFV men på ny plats  – Nordengården. Sextio GFV-are kom och dansade in våren på Valborgsmässoafton.

Först drink och mingel. Alla vill träffas och prata. 

 

Sedan kom danslekarna igång.

 

Och hur skulle vi dansa utan våra fantastiska spelmän?

Efter danslekar blev det middag. Klassisk lax i olika former bars in och visades upp för gästerna till spelmännens skänklåt. På serveringsborden stod lax, sallad, smör, bröd och rykande varm nykokt potatis. Det var bara att ta för sig!

Men Detta är en dansförening! Efter maten kommer vals polskor och kadriljer. Och annat.

 

Dans är törstigt göra! Dags för förfriskningar.

Vad vore Valborgfirandet utan brasa och sång? Fast i år hade brasan krympt och bestod av fyra marschaller! Det var ju mitt på en parkeringsplats! Vi brände inte upp några igelkottar i alla fall. 

Så var det på Valborgsfirandet 2015. Om ett år är det dags igen.

Berättarkväll på utställningen

Kenneth M Linton hälsar välkommen och presenterar dansarna, Leif Andersson,Inger Gillesén,Kristina Tropp och Sture Kull samt spelmannen Jonas Bagge.

Den 16 april var det berättarkväll på GFV:s utställning på Kyrkbytorgets bibliotek. Utställningen pågår hela april. En intresserad publik fick höra om dräkter, om dans, om polskor och om GFV:s historia. Grunden till utställningen är boken "Detta är en dansförening".

Åhörarna bjöds på äppelcider salta pinnar och chips när de kom.

Arne Roslund berättade om allmogens dräktskick, hur det förändrades och hur modeväxlingar påverkade.

Men vi var ju på ett bibliotek och då och då fick vi avbryta så att folk kunde hämta sina beställda låneböcker. Arne Roslund fick hjälpa till och lyfta undan några plagg.

Huvudbonader är ett kapitel för sig. Arne provade, demonstrerade och berättade om allt från enklaste vardagshatt, kilamössan, med mer än 1000-åriga anor (tredje från vänster) till högtidshatt, kyrkhatt (första och andra från vänster) till Bohusläns vegamössa (längst till höger).

Publiken lyssnade intresserat. Skyltdockan i bakgrunden ståtar med en Bohusdräkt och är en del av utställningen.

Avdelningen om dansens historia inleddes med uppvisning av Fyrmannadans. Den är den äldsta bevarade dansen i Sverige.

Jonas Bagge berättade om och spelade olika typer av polskor. Kristina och Sture demonstrerade.

Berättarkvällen avslutades med vals för alla.

Första utställningen öppnad!

Lennart Sandin, Arne Roslund och Kenneth M Linton framför utställningsskärmarna

Idag (1 april av alla dagar) vi just satt upp utställningen som bygger på boken Detta är en dansförening. Utställningen finns på Kyrkbytorgets bibliotek på Hisingen och är öppen under hela april.

Utställningen består av en serie skärmar, en glasmonter och en skyltdocka med en Bohusdräkt. Skärmarna är uppdelade i fyra avsnitt – tre av dem heter Om dans, Om dräkter och  Om historia. Det fjärde talar om hur roligt det är att dansa med och – vilket också är utställningens tema – att GFV är Mer än en dansförening.

Arne Roslund och Lennart Sandin diskuterar utställningen. Bredvid dem står skyltdockan i Bohusdräkt.

Torsdagen den 16 april är det Berättarafton på biblioteket. Författarna till boken, Lennart Sandin, Arne Roslund och Kenneth M Linton, kommer att berätta om GFV, folkdans och folkdräkter. Jonas Bagge kommer att spela och berätta om folkmusik och det blir dansuppvisning på liten yta. Kyrkbytorgets bibliotek är inte så stort.